Från niqab till McDonalds – livet i Amman

24-27/9

Tvärtemot vad man kanske kan tro av medias rapportering och den politiska situationen i regionen, där Syrien skulle vara det mer tillknäppta, traditionella och hårt hållna landet och Jordanien det liberala, västvänliga och moderna, så är det inte så enkelt.

Syrien är förvisso styrt av en auktoritär regim men stadslivet i Damaskus är öppet, avspänt och med kvinnor som, faktiskt, ofta inte är dolda av lager av svarta tyger. Däremot är mina intryck efter de första dagarna i Amman att den jordanska huvudstaden må ha en högre standard på bilar, hus och infrastruktur i allmänhet men samtidigt mer traditionellt sett till islamisk klädstil (många fler kvinnor i niqab än i Damaskus, och många färre i västerländsk stil), tv-kanaler med islamiskt budskap och man kan nästan känna den geografiska närheten till den arabisk-muslimska kulturens hjärta (Saudi), fast jag bara tagit mig c:a 20 mil söder om Damaskus.

Tv-kanalerna är roliga förresten. Reklaminslagen innehåller nästan bara uppstylade snygga kvinnor i västerländsk klädstil (som pratar arabiska) som kastar med håret eller vaxar benen eller tvättar mannens skjorta eller annat kvinnligt. I enstaka fall är det beslöjade damer med, men sällan. Typ motsatt hur det ser ut på gatan. Zappar man till nästa kanal så är det några sheikh´s som diskuterar Koranens syn på samhället, kvinnan, moral eller något.

Det blir några komiska paradoxer när dessa par, där mannen har ankellång, vit dishdash, helskägg och annan islamisk regalia och hans fru en svart niqab eller ibland burqa-liknande utan hål för ögonen, kliver ur sin dyra stadsjeep (vad sa nu Koranen om materiell rikedom och överflöd?) och går in på någon av de amerikanska snabbmatskedjorna som ligger längs gatan där jag bor; McDonalds, Burger King, SubWay med flera samt Gloria Jean´s Café (tänk Starbuck´s).
Det är klart att Muhammad ska ha sig en Big Mac, men det känns liksom lite svårt att få ihop ett fromt islamiskt leverne och värderingar med en av symbolerna för amerikansk kulturimperialism. Eller är jag orättvis och trångsynt nu? ”Du gör narr av islam din västerländska fähund!” Ah men please…

I Amman så flabbar de när jag berättar om upplevelserna under veckorna i Syrien. ”Bodde du där? Med dem i byn? De är ju galna där!” När jag berättar om magsjukan i Jabbul, att min värd hade två fruar och elva barn, sänglopporna och de ständiga elavbrotten ute i ökenreservatet så tittar de smått förskräckt på en och undrar om man frivilligt utsätter sig för det där. De tycker att syrierna lever i sitt låsta, outvecklade samhällssystem där inget går att få gjort och att allt är halvtrasigt, halvlortigt och halvdåligt. Det ligger väl något i det måste erkännas, förvisso.
Men nu ska jordanierna inte vara sådana. Hade inte britterna och senare amerikanerna tagit dem under vingarna de senaste 90 åren så hade det inte varit mycket med det flashiga Hashemite Kingdom of Jordan idag. Basta.

/ Tomas a.k.a. Mustafa