Behagligt liv i Aqaba

onsdag 20 oktober 2010

Business and pleasure in Aqaba

12-16/10
Det här kommer låta som en ursäkt för att ha semester och slappa när jag egentligen ska vara en flitig och seriös praktikant. Men det är jag. Också J. Min kära fru har kommit ner på besök för att se vad hennes lätt arabifierade man pysslar med och för att få lite sol och värme såklart. Några dagar när jag har praktikrelaterade antaganden att göra så slappar hon på hotellet (nej det går ingen nöd på henne, varken på Sheraton i Amman eller här på Möwenpick i ett 37-gradigt Aqaba…) och så äter vi middag på kvällen. Tanken var att vi skulle få till en fin kombination av nytta och nöje här i Aqaba och det funkar alldeles utmärkt! Det skickades en 4WD pickup med chaufför som hämtade oss i Amman och körde oss den fascinerande och bitvis riktigt natursköna 4-timmarsresan längs Döda havet och Aravadalen ner till Aqaba.
Aqaba - inte helt fel
Jag deltar här i JSSD´s (Jordanian Society for Sustainable Development) aktiviteter i egenskap av artbestämningsinstruktör vid ett fågelreservat och konsult angående ekoturism och olika internationella samarbeten. De är mycket drivna och vetgiriga och det är kul och känns bra att vara med och bidra och länka samman dem med till exempel svenska aktörer. Ovan nämnda fru (som jordanierna kallar ”inrikesministern”, inte just Liza alltså utan fruar i allmänhet, jämför med ”regeringen” i Sverige) lider och har det tråkigt på stranden med 27C i Röda havets vatten, färskpressad juice och gassande sol J

Stenknackarna kunde sitt jobb pa den tiden!
På torsdagen så tog två av våra vänner med oss på en dagstur till den antika klippstaden Petra. Det är landets i särklass största sevärdhet, upptaget på den ”nya” listan över världens (inte antikens) 7 underverk men det förklarar ändå inte den löjligt dyra inträdesbiljetten på cirka 330 vansinniga kronor! Jag var här för ett par år sedan som guide för en grupp men kunde gärna se det igen, för inrikesministern så var det en förutsättning för att åka till Jordanien överhuvudtaget J. Vi trängde oss in bland turisthorderna i siqen, den smala dramatiska ravinen som leder fram till det berömda monumentet känt som ”al khazneh” och som är själva sinnebilden av Petra. De brutala klippväggarna och ravinerna ramar effektfullt in nabatéernas 2000 år gamla gravkammare, uthuggna fasader och pelare och det är lätt att föreställa sig att en Indiana Jones-rulle spelades in just här.   

Inrikesministern moffar en falafelmacka i Petras karga dalgang
Aqaba är en småtrevlig turistort som skulle kunna lära till exempel Hurghada ett och annat; det är överlag lite renare, servicen lite bättre, maten lite fräschare. Men i vissa avseenden så märks tyvärr att avståndet till de mer anskrämliga egyptiska charterghettona, som just nämnda håla och Sharm el-Sheikh till exempel, inte är så långt. Plastskräpet på korallreven, turisthetsen och omotiverad höga priser på vissa småsaker. De störiga unga männen som beter sig som dåliga plagiat av MTV-rappare (för det väl så de balla västerländska killarna är, eller?), glor indiskret på västerländska kvinnor i badkläder och allmänt är en skam för det annars charmerande lokalsamhället. ”Wanna buy my friend come here I give you special price where are you from aha Sweden goddag goddag” – typen är inte direkt d  et jag faller för. 
Aqabaviken i bakgrunden - framtiden i sikte :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar